Borta bra men hemma bäst...
Det är faktiskt riktigt skönt och vara hemma. Svärfar kom och hämtade oss på Arlanda och bjöd på fika i drälinge innan vi åkte vidare till viken:)
Vi har redan hunnit träffa familjen Laschka/Edlund och gosat med lille alfons. Tänk att Vilma varit så liten?! Tiden bara springer i väg...
Nu längtar jag efter bebismys med lilla Ebba...
Tiden är lite kaos här på smedsgatan... Men efter många om och men sover vår lilla sötnöt i sin säng.
Det har hänt så mycket under de två veckor vi varit borta med hennes utveckling. Hon tar några "krypsteg" innan hon lägger sig ner och börjar åla igen och hon klättrar på allt. Idag ställde hon sig först mot sin gå stol och sen var det soffan som stod på tur. Nu när vi skulle lägga sig ställde hon sig i sängen. Med andra ord är det ingen rast och vila här längre:)